Avstriya davlat madhiyasi

Vikipediya, ochiq ensiklopediya

Wolfgang Amadeus Mozart bastakor sifatida iqtibos keltirgan so'zlar va 2011-yilgacha boʻlgan soʻzlardan foydalangan holda 1940-yillar oxiridagi Avstriya milliy madhiyasining notalari.

 Avstriya davlat madhiyasi
Soʻz muallif(lar)i Paula von Preradović,, 1947 yil (2012 yilda oʻzgartirilgan)
Bastakor Johann Holzer
Qabul qilindi

1946 (instrumental sifatida)

1947 (qoʻshiq matni bilan)
Audio
Avstriya davlat madhiyasi

Avstriyaning milliy madhiyasi (nemischa. Bundeshymne der Republik Österreich), shuningdek, „Land der Berge, Land am Strome“ (talaffuzi [lant deːɐ̯ ˈbɛʁɡə lant ʔam ˈtʁoːməs, togʻlar yerida]) bilan ham tanilgan. Madhiya 1946-yilda qabul qilingan. Dastlab Wolfgang Amadeus Mozartga tegishli boʻlgan, ammo hozirda turli bastakorlar oʻrtasida bahs-munozaraga uchragan sababi Johann Holzer musiqasini bastalagan va keyingi yili qabil qilingan Paula von Preradovićning matni bilan moslangan degan ehtimollar mavjud boʻlgan.

Tarix[tahrir | manbasini tahrirlash]

Wolfgang Amadeus Mozart 1791-yil 5-dekabrda oʻlimidan oʻn toʻqqiz kun oldin oʻzining soʻnggi toʻliq asari Freimaurerkantate, K. 623-ni yaratdi. Ushbu kantataning bosma nashri qismlarida K. 623a „Lasst uns mit geschlungnen Händen“ qoʻshigʻi paydo boʻldi. Ushbu kuyga Avstriya davlat madhiyasi kuylanadi. Bugungi kunda Mozartning muallifligi shubhali deb hisoblanadi va qoʻshiq Johann Holzerga shuningdek, Mozart bilan hammualliflik qilgan Paul Wranitzkyga tegishli deb hisoblanadi[1].

Ikkinchi jahon urushi oldidan Avstriyaning davlat madhiyasi Sei gesegnet ohne Ende boʻlib, 1797-yildan beri imperator Avstriyaning davlat madhiyasi boʻlgan Gaydnning „Gott erhalte Franz den Kaiser“ ohangiga oʻrnatilgan. Hozirgi Germaniya milliy madhiyasi „Deutschlandlied“dan foydalaniladi. Bir xil kuy, lekin boshqa soʻzlar bilan (bu milliy sotsialistik hukmronlik davrida Germaniyaning milliy madhiyasi ham edi) ijro qilingan. Assotsiatsiyadan qochish uchun va urushdan keyin uni kuylash bir muncha vaqt taqiqlanganligi sababli, yangi davlat madhiyasi yaratildi. Qoʻshiq matni milliy madhiya uchun soʻz yozgan kam sonli ayollardan biri boʻlgan Paula von Preradović tomonidan yozilgan[2]. 1946-yil 22-oktyabrda qoʻshiq soʻzsiz boʻlsa-da, rasman Avstriyaning milliy madhiyasi deb eʼlon qilindi. Qoʻshiq soʻzlari 1947-yil fevral oyida qoʻshilgan. 2012-yil 1-yanvarda kompozitsiyani neytral qilish uchun matn qismlari oʻzgartirildi.

Gender-neytral tilga urinishlar[tahrir | manbasini tahrirlash]

1990-yillardan boshlab, qoʻshiq matnini jinsga nisbatan neytral tildan foydalanish uchun oʻzgartirishga bir necha bor urinishlar qilingan. 2005-yilda Avstriya Xalq partiyasidan (ÖVP) ayollar vaziri Maria Rauch-Kallat qoʻshiq matnidagi oʻgʻil, qardosh va vatan soʻzlariga eʼtiroz bildirgan va oʻzgartirishlar taklif qilgan.[3] Uning taklifi Avstriyaning eng yirik gazetasi Kronen Zeitung tomonidan kuchli qarshilikka uchradi va oʻsha paytdagi koalitsiya hamkori Avstriya kelajagi uchun ittifoq (BZÖ) tomonidan qoʻllab-quvvatlanmadi.

Nemischa asl[4] Ingliz tiliga sheʼriy tarjima

I
Land der Berge, Land am Strome,
Land der Äcker, Land der Dome,
Land der Hämmer, zukunftsreich!
Heimat großer Töchter und Söhne,
Volk, begnadet für das Schöne,
𝄆 Vielgerühmtes Österreich! 𝄇

II
Heiß umfehdet, wild umstritten,
Liegst dem Erdteil du inmitten
Einem starken Herzen gleich.
Hast seit frühen Ahnentagen
Hoher Sendung Last getragen,
𝄆 Vielgeprüftes Österreich. 𝄇

III
Mutig in die neuen Zeiten,
Frei und gläubig sieh uns schreiten,
Arbeitsfroh und hoffnungsreich.
Einig laß in Jubelchören,
Vaterland, dir Treue schwören.
𝄆 Vielgeliebtes Österreich. 𝄇

I
Land of peaks, oh, land of rivers,
Land of fields, oh, land of steeples
Land of labors, future-bound!
Home thou art to prodigious kin,
Shining brighter than ever been
𝄆 Austria, of high praise! 𝄇

II
Bold if battered, neʼer torn nor tattered
Stands thou strong midst Europe fettered
For thee art pledges saith!
Since days long past, verily thou hast
Trials of heated temper pas’t
𝄆 Austria, of true faith. 𝄇

III
Joyfully jaunting, future-bound,
As one nation, safe and sound,
In high spirits newly found!
All together now, in jubilation
To thee, we pledge with animation
𝄆 Austria, dearly loved! 𝄇

Asl (2012-yilgacha) qoʻshiq matnida birinchi misrada Heimat großer Töchter und Söhne oʻrniga Heimat bist du großer Söhne (Ulugʻ oʻgʻillarga uysan) qatori oʻzgartirildi, shuningdek Jubelchören (quvnoq xorlar) oʻrniga Brüderchören (qardosh xorlar) bor edi. Hozirgi vaqtda madhiya quyidagi ohangda kuylanadi.


<<
  \new Voice="melody" \relative c'' { \set Staff.midiInstrument = #"choir aahs" \tempo 4 = 78
    \autoBeamOff
    \override Score.BarNumber #'transparent = ##t
    %\voiceOne
    \language "deutsch"
    \key f \major
    \time 3/4
    % \override FirstVoice.DynamicText.direction = #UP
    c2^\f b4 a2 b8 [( c )]
    d2 c4 c8 [( b )] b4 r
    b2 a4 g2 a8 [( b )]
    c2 b4 b8 [( a )] a4 r
    h2 c4 d2 e4 f ( d ) h c2 r4
    g2^\p a4 c ( b ) g a2 d8 b a4 g r
    g2 a4 c ( b ) g a2 d8 [( b )] a4 g r
    b2^\f a4 d2 c4 c8 [ ( b ] a4 ) g a2 r4
    d2^\ff c4 e2 f8 [( c )] c [ ( b ] a4 ) g f2 r4
  }
  \new Lyrics \lyricsto "melody" {
  Land der Ber -- ge, Land am Stro -- me,
  Land der Ä -- cker, Land der Do -- me,
  Land der Häm -- mer, zu -- kunfts -- reich!
  Hei -- mat gro -- ßer
  \set ignoreMelismata = ##t
  Töch -- ter und Söh -- ne,
  \unset ignoreMelismata
  Volk, be -- gna -- det für das Schö -- ne:
  viel -- ge -- rühm -- tes Ös -- ter -- reich.
  Viel -- ge -- rühm -- tes Ös -- ter -- reich.
  }
>>

Manbalar[tahrir | manbasini tahrirlash]

  1. Diederichs, Joachim „Von wem stammt die Melodie der österreichischen Bundeshymne?“ [From whom is the melody of the Austrian national anthem?] (de). Österreichische Musikzeitschrift 79–82. Vienna: Hollitzer Verlag (2018). 2019-yil 7-iyunda asl nusxadan arxivlangan. Qaraldi: 2019-yil 7-iyun. , year 73
  2. „Austria—Land der Berge, Land am Strome“. NationalAnthems.me. Qaraldi: 2011-yil 1-dekabr.
  3. „Austrian national anthem 'sexist'“. BBC News (2005-yil 26-sentyabr). Qaraldi: 2008-yil 13-aprel.
  4. Bundesgesetzblatt I Nr. 127/2011, 27 December 2011, text and melody (in German)

Havolalar[tahrir | manbasini tahrirlash]