Anders Tegnell

Vikipediya, ochiq ensiklopediya

 

Nils Anders Tegnell (1956 yil 17 aprelda tug'ilgan)[1] - shved davlat xizmatchisi va yuqumli kasalliklar bo'yicha ixtisoslashgan shifokor. 2013 yildan 2022 yil mart oyida iste'foga chiqqunga qadar u Shvetsiya davlat epidemiologi bo'lgan[2][3].

Tegnell Shvetsiyaning 2009 yilgi cho'chqa grippi va COVID-19 pandemiyasiga qarshi kurashida muhim rol o'ynagan[4][5]. 2020-yildagi COVID-19 pandemiyasi davrida u va Shvetsiya sogʻliqni saqlash agentligi koʻplab mamlakatlarda keng qabul qilingan blokirovkalar, sayohat cheklovlari va umumiy foydalanish uchun yuz niqoblariga qarshi chiqqanligi sababli Shvetsiyada va xalqaro miqyosda boʻlinuvchi shaxsga aylandi. virus tarqalishini cheklash, shuningdek, Shvetsiyaning munozarali yondashuvidagi etakchi roli uchun.

Biografiya[tahrir | manbasini tahrirlash]

Tegnell Uppsala shahrida tug'ilgan va Linköpingda o'sgan. U 1985 yilda Lund universitetida tibbiyot fakultetida tahsil oldi, keyin Östersunddagi okrug kasalxonasida stajirovka o'tkazdi va keyinchalik Linköping universiteti kasalxonasida yuqumli kasalliklar bo'yicha ixtisoslashgan[6]. 1990 yilda u Shvetsiyada virusli gemorragik isitma bilan kasallangan birinchi bemorni davoladi, bu holat Ebola yoki Marburg virusi kasalligi bo'lishi mumkin[7].

1990 yildan 1993 yilgacha u Laosda JSST uchun emlash dasturlarini yaratish uchun ishlagan. [8] Expressen ga bergan intervyusida u 1995 yilda Zairening Kikvit shahrida Ebola epidemiyasi avj olgan paytda Shvetsiyalik ekspertlar guruhi bilan JSST uchun o'zining joyida ishini shakllantiruvchi tajriba sifatida tasvirlaydi[9]. 2002 yildan 2003 yilgacha u, shuningdek, Evropa Ittifoqi darajasida kuydirgi, chechak va boshqa yuqumli kasalliklar kabi jamoat salomatligi tahdidlariga tayyorgarlik ko'rish uchun Evropa Komissiyasining milliy eksperti sifatida ishlagan[10][11].

A photograph of Anders Tegnell
Tegnell 2020 yilda Karolinska institutidan tashqarida

Tegnell 2003 yilda Linköping universitetida tadqiqotga asoslangan katta tibbiyot doktori va 2004 yilda London Gigiena va Tropik tibbiyot maktabida Epidemiologiya bo'yicha magistr darajasini oldi [12][13]

Keyin Tegnell 2004–2005 yillarda Shvetsiya Yuqumli kasalliklarni nazorat qilish institutida ( Smittskyddsinstitutet ) va 2005 yildan Sogʻliqni saqlash va farovonlik milliy kengashida ishlagan. [14]

2010-2012 yillarda Bilimga asoslangan siyosat boshqarmasi boshlig‘i lavozimida ishlagan[15][16]. 2012–2013 yillarda Yuqumli kasalliklarni nazorat qilish institutida boʻlim mudiri boʻlgan.

U 2013 yildan 2022 yilgacha Shvetsiya davlat epidemiologi boʻlgan[17] bu unvon Shvetsiya sogʻliqni saqlash agentligi tomonidan berilgan.

2009 yil cho'chqa grippi pandemiyasi[tahrir | manbasini tahrirlash]

Agentlikning yuqumli kasalliklarni nazorat qilish bo'limi boshlig'i sifatida u 2009 yil iyun oyida JSST tomonidan e'lon qilingan H1N1 cho'chqa grippi pandemiyasiga tayyorgarlik ko'rishda Shvetsiyaning keng ko'lamli emlash dasturida muhim rol o'ynadi[11] [18] Tegnell tanqid qilindi 500 ga yaqin bolalarda narkolepsi rivojlanishiga sabab bo'lgan cho'chqa grippiga qarshi 5 million shvedning ommaviy emlash sxemasidagi roli uchun[19][20][21]. Tegnell Buyuk Britaniyada nevrologik muammolarni keltirib chiqarishi ma'lum bo'lgan va AQSh FDA tomonidan tasdiqlanmagan Pandemrix vaktsinasiga odamlarni emlamaslik juda axloqiy emasligini, chunki yuzlab shvedlar o'lish xavfi borligini aytdi [19] [22][23].

A photograph of Tegnell being interviewed outside the Karolinska Institute
Tegnell 2020 yil aprel oyida COVID-19 pandemiyasi davridagi kundalik matbuot anjumanida.

Shaxsiy hayot[tahrir | manbasini tahrirlash]

Tegnell Gollandiyalik rafiqasi Margit bilan Vreta Klosterda ( Linköpingdan tashqarida) yashaydi, u erdan har kuni Stokgolmning Solna shahridagi ishiga boradi. Uning uchta farzandi bor[24][11].

Ordenlar, ordenlar, mukofotlar va unvonlar[tahrir | manbasini tahrirlash]

  • Shvetsiya Qirollik urush fanlari akademiyasining a'zosi ( Kungliga Krigsvetenskapsakademien ), 2005 yil. Tegnell 2005 yilda Shvetsiya Qirollik urush fanlari akademiyasining a'zosi etib saylangan[25] Uning mukofot ma'ruzasi pandemiyaning jamiyatga ta'siri haqida edi[26].

Tanlangan nashrlar[tahrir | manbasini tahrirlash]

Ma'lumotnomalar[tahrir | manbasini tahrirlash]

  1. Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. Mahmoud, Alexander; Delin, Mikael. „Statsepidemiolog Anders Tegnell: Sverige har väldigt svårt att acceptera risker“ (sv). Dagens Nyheter (2020-yil 11-mart).
  3. „Anders Tegnell to international vaccine commission [Anders Tegnell till internationellt vaccinuppdrag“] (Swedish). Public Health Agency of Sweden (2022-yil 9-mart). 2022-yil 5-mayda asl nusxadan arxivlangan. Qaraldi: 2022-yil 24-mart.
  4. „Vem är Anders Tegnell och vad gör en statsepidemiolog?“ (sv-SE). MåBra (2020-yil 20-mart). Qaraldi: 2020-yil 27-mart.
  5. Nilsson /, Johan. „Tegnell svarar på norsk kritik: 'Gör det lätt för sig'“ (sv). Svenska Dagbladet (2020-yil 27-mart). Qaraldi: 2020-yil 27-mart.
  6. „Curriculum Vitae – Anders Tegnell“. European Centre for Disease Prevention and Control. 2020-yil 13-aprelda asl nusxadan arxivlangan. Qaraldi: 2020-yil 4-aprel.
  7. „Mötte första patienten med blödarfeber“. Västerviks-Tidningen (2016-yil 18-aprel). 2020-yil 3-iyunda asl nusxadan arxivlangan. Qaraldi: 2020-yil 26-aprel.
  8. Delin, Mikael. „Statsepidemiolog Anders Tegnell: Sverige har väldigt svårt att acceptera risker“. Dagens Nyheter (2020-yil 11-mart). Qaraldi: 2020-yil 24-mart.
  9. Börjesson, Robert. „Okända tragedin som formade Anders Tegnell“. Expressen (2020-yil 2-aprel). Qaraldi: 2020-yil 2-aprel.
  10. „Curriculum Vitae – Anders Tegnell“. European Centre for Disease Prevention and Control. 2020-yil 13-aprelda asl nusxadan arxivlangan. Qaraldi: 2020-yil 4-aprel. "Curriculum Vitae – Anders Tegnell" (Wayback Machine saytida 2020-04-13 sanasida arxivlangan) (PDF). European Centre for Disease Prevention and Control. Retrieved 4 April 2020.
  11. 11,0 11,1 11,2 Mahmoud, Alexander; Delin, Mikael. „Statsepidemiolog Anders Tegnell: Sverige har väldigt svårt att acceptera risker“ (sv). Dagens Nyheter (2020-yil 11-mart).Mahmoud, Alexander; Delin, Mikael (11 March 2020). "Statsepidemiolog Anders Tegnell: Sverige har väldigt svårt att acceptera risker". Dagens Nyheter (in Swedish).
  12. Anderson, Björn. Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien, 2016 — 61 bet. ISBN 978-91-980878-8-8. .
  13. Tegnell, Anders. The epidemiology and consequences of wound infections caused by coagulase negative staphylococci after thoracic surgery. Linköping: Linköping University, 2002. ISBN 91-7373-186-2. .
  14. Anderson, Björn. Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien, 2016 — 61 bet. ISBN 978-91-980878-8-8. Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. p. 61. ISBN 978-91-980878-8-8..
  15. Anderson, Björn. Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien, 2016 — 61 bet. ISBN 978-91-980878-8-8. Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. p. 61. ISBN 978-91-980878-8-8..
  16. Sveriges statskalender 2010. Stockholm: Fritzes, 2010 — 254 bet. .
  17. Anderson, Björn. Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien, 2016 — 61 bet. ISBN 978-91-980878-8-8. Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. p. 61. ISBN 978-91-980878-8-8..
  18. „WHO declares swine flu pandemic: Sweden“. thelocal.se. Agence France Press (2009-yil 11-iyun).
  19. 19,0 19,1 „Tegnell defends vaccination that gave 500 young Swedes narcolepsy“. 2020-yil 6-aprelda asl nusxadan arxivlangan.
  20. „Hundratals unga fick narkolepsi av vaccin“. Sydsvenskan.
  21. „Swine flu shots linked to narcolepsy in Sweden“ (2011-yil 9-fevral).
  22. Doshi, Peter (20 September 2018). "Pandemrix vaccine: why was the public not told of early warning signs?". BMJ 362: k3948. doi:10.1136/bmj.k3948. PMID 30237282. https://www.bmj.com/content/362/bmj.k3948. 
  23. Clarke, Toni. „Narcolepsy link to Glaxo vaccine poses challenge for FDA“. Reuters (2013-yil 7-mart).
  24. Westerlund. „Mötte första patienten med blödarfeber – Västerviks-Tidningen“ (sv). VT (2016-yil 18-aprel). 2020-yil 3-iyunda asl nusxadan arxivlangan. Qaraldi: 2022-yil 25-noyabr.
  25. Anderson, Björn. Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien, 2016 — 61 bet. ISBN 978-91-980878-8-8. Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. p. 61. ISBN 978-91-980878-8-8..
  26. Tegnell, Anders (2007). "Pandemiernas påverkan på samhället". Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift 5/2007: 76–79. https://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/075/kkrvaht_5_2007_6.pdf. 

Havolalar[tahrir | manbasini tahrirlash]

  • Media related to Anders Tegnell at Wikimedia Commons